Felsökning av xenonlampor

OBS: Xenonlampor arbetar med en startspänning av ca 23 000 volt.
Felaktig hantering medför risk för allvarlig kroppsskada.
Största försiktighet måste iakttagas vid allt arbete med dessa komponenter.
Tändningen måste vara avstängd vid arbete och vi rekommenderar även att batteriet kopplas bort.
Gasurladdningslampor har högt tryck och ögonskydd rekommenderas vid allt arbete med dessa.

Dessa tips är generella för alla system med xenonlampor. Felsökning specifikt relaterad till xenonkonverteringar (eftermontering av xenonlampor i armaturer som är avsedda för halogenlampor) finns längre ner på sidan.

[accordion title=”Vanliga frågor”] [accordion-item title=”Min ena xenonlampa är rosafärgad och svag”]

Lampan börjar närma sig slutet av sin livslängd och bör bytas. Xenonlampor åldras med användning, tappar styrka och ändrar ljusfärg och bör alltid bytas parvis.

[/accordion-item] [accordion-item title=”Den nya lampan jag köpte skiljer i färg och styrka mot den gamla som sitter på andra sidan”]

Xenonlampor tappar ljusstyrka och ändrar färg med tiden, det rekommenderas att byte sker på båda sidor samtidigt.

[/accordion-item] [accordion-item title=”Ena sidans lampa lyser inte”]

Detta beror i de flesta fall på en defekt lampa, men det kan även bero på en defekt tändenhet (ballast, drivdon). Felet kan även ligga i tändenhetens strömförsörjning eller jordning. Kontrollera också säkringarna till lyktorna.

[/accordion-item] [accordion-item title=”Min xenonlampa lyser inte och jag ser att glödtråden är av”]

Xenonlampor har ingen glödtråd, så denna felsökningsmetod är inte tillämplig. En elektriskt ledande ljusbåge skapas istället vid uppstart av lampan.

[/accordion-item] [accordion-item title=”Hur vet jag om en lampa eller ballast är trasig?”]

Ett sätt är att skifta plats på de befintliga xenonlamporna. Följer felet med till andra sidan kan lampan antagas vara trasig, stannar felet kvar ligger felet troligen i drivdonet eller dess strömförsörjning.

[/accordion-item] [accordion-item title=”Mitt drivdon har gått sönder, vad beror detta på?”]

En vanlig orsak är att lampor av undermålig kvalitet använts. Byts drivdonet är risken stor att även det nya går sönder efter en tid.
Använd bara xenonlampor av välkända märken, de billigaste lamporna blir ofta dyrare i längden att använda.
Drivdonen är ofta monterade lågt i lykthusen och fukt som tränger in i lyktan riskerar att skada donet. Har detta skett måste lyktans tätningar se över samtidigt som drivdonet byts.

[/accordion-item] [accordion-item title=”Min xenonlampa lyser inte och jag har mätt på lampan”]

Mätarbete på högspänningssidan (mellan xenonlampan och ballasten) avrådes p.g.a. risk för allvarlig kroppsskada.
Då  en xenonlampa saknar glödtråd går det inte att mäta resistans på vanligt sätt, så denna felsökningsmetod är inte tillämplig.

[/accordion-item] [accordion-item title=”Jag har mätt spänningen ut från drivdonet och får inget resultat. Drivdonet måste vara trasigt?”]

Mätarbete på högspänningssidan (mellan xenonlampan och ballasten) avrådes p.g.a. risk för allvarlig kroppsskada.
Drivdonet gör tre-fyra försök under ungefär en sekund att tända igång lampan, sedan bryts strömmen om inte tändning uppnåtts.
Är lampan defekt kommer därför ingen spänning heller kunna mätas upp ut från ballasten.

[/accordion-item] [accordion-item title=”Min xenonlampa har en färgad dimmig massa i glaskulan i mitten”]

Detta är helt normalt och inget tecken på fel, massan kan vara gråaktig eller ha olika färgtoner.

[/accordion-item] [accordion-item title=”Jag köpte två xenonlampor, hur vet jag vilken som är vänster respektive vilken som är höger?”]

Xenonlampor är liksidiga så detta har ingen betydelse.

[/accordion-item] [accordion-item title=”En xenonlampa har spruckit”]

Detta beror vanligtvis på att lampans glaskropp har vidrörts med fingrarna vid installationen, eller att lampan varit av undermålig kvalitet. Under inga omständigheter får lampans glaskropp beröras.

[/accordion-item] [accordion-item title=”Jag har fått en dimmig beläggning på insidan av en eller flera lyktor”]

Detta beror vanligtvis på att lampans glaskropp har vidrörts med fingrarna vid installationen. Under inga omständigheter får lampans glaskropp beröras.

[/accordion-item] [/accordion]

Felsökning relaterad specifikt till xenonkonverteringar (eftermontering av xenonlampor i armaturer som är avsedda för halogenlampor) och extraljusinstallationer.

[accordion title=”Xenonkitsrelaterade frågor”] [accordion-item title=”Kan jag besiktiga bilen med eftermonterade xenonlampor?”]

Halvljus: Enligt gällande lagar och förordningar skall fordon med xenonutrustade halvljus vara försedda med automatisk nivåreglering (höjdinställning), samt strålkastarspolning. Fordon med dessa lampor från fabrik har alltid denna utrustning. Saknas denna utrustning, eller om ljusbilden på annat sätt är felaktig, riskerar man anmärkning.
Dimljus: Eftermonterade xenonlampor i dimljus anses otillåtet enligt Bilprovningens lagtolkning.
Helljus: Eftermonterade xenonlampor är godkända i helljus enligt Bilprovningens lagtolkning.
Extraljus: Eftermonterade xenonlampor är godkända i extraljus enligt Bilprovningens lagtolkning. Är extraljusen E-märkta blir dock märkningen ogiltig.
Bilprovningen kontrollerar nivåreglering och strålkastarspolning i dimljus och halvljus, utan denna utrustning riskerar man en ombesiktning. Detta kan även kontrolleras vid en ”flygande besiktning” på väg.

[/accordion-item] [accordion-item title=”Flera lampor flimrar”]

Vanligaste orsaken till flimmer är dålig strömförsörjning, se även över jordpunkterna. Jordning bör ske mot batteriets minuspol för att minska risken för radiostörningar.

[/accordion-item] [accordion-item title=”Radion brusar när xenonljusen är tända”]

Först och främst: Koppla ur drivdonet ett och ett och se om problemet försvinner. Går brusandet att härleda till ett enda drivdon kan felet ligga i det drivdonet.
Jordning bör ske direkt mot batteriets minuspol, inte mot fordonets chassi. Detta är speciellt viktigt vid takmontage, då radioantenner ofta jordar i fordonets tak.
Järnkärnor (s.k. ferriter) kan klämmas fast på kablarna och hjälper i en del fall till att minska brus.
En generell tumregel är att ju högre effekt, desto större risk för radiostörningar.
Ballasterna kan behöva bytas ut mot en annan modell med andra egenskaper.
I i vissa fall är det tyvärr inte praktiskt görbart att åtgärda brusandet.

[/accordion-item] [accordion-item title=”Efter installation tänds inte alla lyktor”]

Ett mycket vanligt fel är man vänt lågspänningskontakten (matningen till ballasten från fordonet) åt fel håll vid installationen.
En AMP-anslutning går att felvända, görs detta hamnar plusmatningen och jorden på omvända platser, och ballasten kommer inte tända (dock innebär detta ingen risk för skada på ballast då de är felpolariseringsskyddade).
Ofta har honkontakterna låsklackar på båda sidor och anslutningen kan se rätt ut men ändå vara felvänd.

[/accordion-item] [accordion-item title=”Efter installation tänds inte alla lyktor, del 2″]

För låg strömförsörjning är ett vanligt fel. Använd kablage med korrekt area och relän/säkringar av rätt dimension. Har kablar skarvats är det viktigt att det gjorts på ett korrekt sätt.

[/accordion-item] [accordion-item title=”Jag har problem att starta upp en eller flera xenonlampor. Jag har mätt batterispänningen och har 12 volt.”]

Vid full laddning har ett 12v-batteri 12,7 volt batterispänning. Har batteriet bara 12v spänning är det nästan helt urladdat och det är hög tid att byta det.
100% 12.7v
75% 12.4v
50% 12.2v
25% 12.0v
Tomt: 11.9v

[/accordion-item] [/accordion]